Vilken utveckling!
Undrar om det inte är så att det "ena ger det andra". Vilken utveckling NeNe har gjort sedan jag sist skrev! Hans självförtroende har blivit så mycket bättre! Han har kommit ut ur en bubbla känns det som. Det var inte så att han var inbunden innan, men lite mer lågmäld än vad han är nu... Han har alltid haft lätt för sociala kontakter, men nu går han mycket mer rakryggad med blicken riktad framåt! Det är så jättehärligt! Språket har fått fart och vi förstår numer allt han säger, något som vi inte gjorde för bara ett par månader sedan.
Han har riktigt långa meningar som t o m är grammatiskt korrekta. Han använder prepositioner och lägesord liksom presens och imperfekt (nutid och dåtid).
Tror faktiskt att bara han har fått lite fart på språket och kommunikationen så kommer det ske med raketfart eftersom han stimulerar sitt eget språk! Förståelsen har kommit igång mycket mer också! Nu upplever jag inte längre det som att han inte förstår!
Underbart är bara förnamnet!
Dialogen är a och o...kan bara dra paralleller till min arbetssplats där vi bl a har en tjej som jag har misstänkt ha svårigheter i stil med språkstörning. Vi har medvetet arbetet med det och låtit henne få möjligheter till mycket dialoger, vilket har gjort stor skillnad! Både i uppmärksamhet och förståelse för att inte tala om hennes språk!
Hon går i förskoleklass.
Så jag skulle vilja säga till alla oroliga föräldrar att i förskoleklassen sker det en enorm utveckling! Det är tredje omgången 6åringar jag har nu och det är VERKLIGEN så det sker astronomiska utvecklingshopp i förskoleklassen! Inom alla plan!
Härligt är det också att alla julstress är över :) För det vill jag lova det har varit fullt upp ända från början till slut av detta års julförberedelser!
God Fortsättning
Kram Mamma C
Hej,
Har läst här ett tag nu. Vad glad jag blir för detta inlägg. Jag har också en son med språkstörning....försening och jag har läst mycket på olika forum för att hitta information och få någon hinnt om vad som väntar i framtiden. Det är detta med framtiden som jag tycker är svårast. Att inte veta om språkförseningen följer med hela livet...om den utvecklas till något annat eller om den försvinner. Av alla bloggar jag läst känner jag mest igen min son i Nenne och det är därför det är så kul att följa er. Och när du inte har skrivit på länge så tolkar jag det som en positiv utveckling. Så fungerar jag också. Jag har själv skrivit dagbok och i den märks det att det på senare tid har blivit mindre skrivet för språkutvecklingen har börjat ta större fart. Jag vill önska er lycka till och tackar för en bra blogg! Jag önskar ett gott nytt år med en enorm utveckling språkligt vilket i sig även kommer att leda till att vi allt mer får lära känna våra barn. Det ska bli spännande! Hälsningar Cattis