Under min relativt korta tid som studerande på speciallärareprogrammet, inriktning grav språkstörning, läst en hel del och snappat upp redan gammal kunskap som jag nu värderar på ett nytt.
Men något som jag verkligen har tagit till mig av är att är ett stycke av vad Barbro Bruce har skrivit, nämligen att ”små barn lär sig prata för att vi pratar med dem som om de redan kunde” . Jag tror vi, som föräldrar till NeNe, har brustit i detta och tänkt att han inte förstår därför har vi förenklat mycket och kanske inte pratat om det som han inte har visat intresse för...Däremot får lillasyster helt andra förutsättningar då vi pratar (oftast) till henne på samma sätt som vi pratar med NeNe. Det stimulerar språkutvecklingen att bli bombarderad med många ord och uttryck, även om man inte förstår alla.
Som Barbro Bruce skriver i sitt kapitel i boken "Med sikte på förskolan" att redan duktiga barn kan be sin omgivning om mer ”inspiration” till språkutveckling iform av frågor, läsa böcker osv. Glappet till de som har det svårare blir större då de inte får samma input. De som redan är långt framme i sin språkutveckling får snabbare utveckling eftersom de kan och suger åt sig mer från omgivningen till skillnad från språksvaga barn.
Vidare betonas samspelet och samtalet! Att samtala med sitt barn i alla möjliga sammahang, berätta vad man gör och varför. Fråga sitt barn saker, var nyfiken! Även om du är medveten om att barnet inte kan svara på alla dina frågor eller ens hänger med så bara fortsätt! Likaså var delaktig i leken! Lek rollekar eller häng på barnets lek. Bättre sätt att föra ett samtal naturligt finns inte.
Det har även visat sig att brister i språkutvecklingen ofta är arvsbetingade, ofta har någon manlig nära släkting haft brister i sin språkutveckling.
Det är viktigt att fokus inte läggs på ”fel” ställe! T ex krav på att barnet måste prestera och uppfylla språkliga krav. Språkets viktigaste funktion är kommunikation
”alltså att förmedla vad man vill och tänker och att ta del av andras önskningar och erfarenheter. Språkutvecklingen är en känslig process som är nära förknippad med personlig, känslomässig, kognitiv och social utveckling. Därför får inte all uppmärksamhet riktas mot den språkliga formen och framförallt inte på eventuella brister.” (Barbro Bruce)
Kanske har vi fokuserat fööööör mycket på NeNes uttal och uttryck. Ja det har vi nog.....Försöker att samtala mer med honom nu! Bjuder in till samtal och ställer så många varför frågor som jag orkar...:)
Avslutningsvis skulle jag vilja lägga till ännu mer av Bruces syn på förskolans respektive föräldrarnas roll gentemot barnet.
Föräldrarnas roll: att ha en trygg och nära relation till barnet. Stimulera barnet till samspel och samtal i allt vad det gör och upplever tillsammans.
Förskolans roll: ”förse barnet med social, tankemässig och språklig stimulans genom en medveten och strukturerad pedagogik.”
Nu har ni kanske, liksom jag, lite mer att fundera över.
Kramar Mamma C