1

Fick äntligen tag i en ny Logoped!!

Idag var det återigen dags att försöka få tag i logopeden man skulle kontakta för att få byta. Idag svarade hon :) 
 
Det var så skönt, hon dömde inte mig på något sätt utan bara lyssnade. Innan jag överhuvudtaget berättade något om vårt missnöje med den förra logopeden, kollade hon NeNes journal och kunde konstatera att han hade påtagliga svårigheter att göra sig förstådd samt att de misstänkte polyp. Förra logopeden sa till oss att hon skulle skicka en internremiss för att vi skulle kolla vidare. Vi berättade nämligen att han snarkar när han sover och hon tyckte inte att barn ska snarka. (Läkaren på Laurentikliniken tyckte att det var inget konstigt att snarka periodvis). Däremot kunde logopeden jag hade på tråden konstatera att de inte hade någon bevakning på NeNe, vilket jag grillade som att han inte var remitterad vidare. Likaså brast ju förra logopeden i att kontakta NeNes förskola (förskolor då vi bytt en gång).
 
Stressad som jag var mitt i kaoset på jobbet så frågade jag inte vidare om detta med remissen om polyperna. :( tänkte att det kanske de kan åtgärda (kolla) samtidigt som han blir nedsövd för att rensa öronen.
 
Hur som helst fick vi veta att vi istället ska få komma till tiden Logoped jag hade på tråden. Eftersom NeNes pappa är föräldraledig så kan vi komma med rätt kort varsel, så jag hoppas på återbud så vi kan få komma dit så snart som möjligt!
 
En kollega till mig sa en bra sak idag som jag skulle vilja dela med mig av...
När man har en massa järn i elden och tagit de kontakter som går är man rätt stark... Men sen när säcken börjar knytas ihop och det antingen inte finns några förklaringar eller inte så är det lätt att man "tappar sig själv". Helt enkelt ramlar ihop och har svårt att klara mycket mer.... Känns lite som att det ibland är i nära antågande denna "kollaps", framföallt när vi diskuterar hemma om vad det kan bero och vilka svårigheter som ligger i framtiden... Vad händer om det inte är hörseln eller polyper som spökar? 
 
Ja ja.... Både positivt idag och uppblandat med lite mindre positiva känslor...
 
Kramar Mamma C
1 Kattis :

Hej,

Jag har två söner som har språkstörning , anledning att jag skriver är för att min yngsta son hade samma besvär som din son har med snarkningarna. Vi hade en liten lejon som snarkade varje natt och p.g.a halsmagdlarna drabbades han ofta av halsfluss. Minstningen pratade väldigt lite och kunde inte uttala vissa bokstäver. Maj 2013 togs halsmagdlarna och en körtel bort, trodde aldrig att en sån operation kunde skulle påverka så mycket hans talutveckling . Sonen pratar mer och nu säger han tydlig rött och grön , förrut så han jön oavsett färg. Nu har vi ingen lejon i hans rum utan en underbar liten kille som sover söt.

Svar: Å vad härligt att det kan göra så stor skillnad! Sonens halsmandlar "gick tillbaka"...så nu snarkar han inte alls längre...ingen halsfluss mer heller... Får kanske göra ngt längre fram... Däremot snarkar lillasyster...
Tack för tipset! Kramar
Camilla Strömberg